Matthews, Munro, Notaro, Martel, Henschen

Och nu är vi inne på böcker som jag läste i juli. I Halality av den unge dansken Jeff Matthews är huvudpersonen en kille som är ute på stan efter att ha festat med polarna, när han och en kompis blir påhoppad och jagad av ett gäng invandrarkillar. Kompisen misshandlas till döds medan huvudpersonen får en efterhängsen journalist efter sig som vill hjälpa honom att hämnas. Otäck historia, men boken är hopplöst jobbig att läsa för den är skriven som ett filmmanus och en massa konstiga dialoger som jag fattade nada av och... nej, jag hängde inte med riktigt i svängarna.

Därifrån till något helt annat, novellsamlingen Kärlek vänskap hat av den kanadensiska författarinnan Alice Munro. Här är det långsamt berättande om människors vardagsliv och just kärlek, vänskap, hat och andra känslor som figurerar under ytan. De flesta novellerna utspelar sig i Kanada under tidigare decennier och även om Munro skriver bra så känns det mesta bara grått och tråkigt.

Så jag bytte till något helt annat igen: Laurie Notaro är (eller var) kolumnist i en dagstidning i Phoenix, Arizona och har samlat sina galna texter i boken The Idiot-Girls' Action-Adventure Club. Hon beskriver en massa dråpliga saker som hon, hennes familj och vänner varit med om och det bjuder på fniss i mängder. Det är korta kapitel så man kan läsa lite då och då. Nu var hon rätt ung när hon skrev detta, och det är lite väl mycket supa-skallen-av-sig-humor, inte så moget... men alla har vi varit i den åldern och lite fånig nostalgi är kul ibland. Jag har köpt ytterligare en av hennes böcker, för att se om jag kan relatera mer till vad hon skriver om när hon blivit lite äldre.

Under min Växjövistelse i juli tog jag mig an 2002 års vinnare av Booker-priset, nämligen Life of Pi (svensk titel: Berättelsen om Pi) av Yann Martel. Den handlar om den indiske pojken Pi som intresserar sig för religion och faktiskt utövar tre av de största samtidigt: kristendom, islam och buddism. Mycket märkligt, hans omgivning inklusive föräldrarna som inte är särskilt religiösa av sig, men Pi håller fast vid sin tro eftersom det egentligen handlar om en och samma gud. Han tar helt enkelt till sig de delar han vill från varje religion. Men efter ett skeppsbrott hamnar Pi i en livbåt ute på havet, tillsammans med några vilda djur från faderns zoo. Snart är det bara han och den bengaliska tigern Richard Parker kvar, och för båda handlar det om att överleva. Kan de göra det båda två i den lilla livbåten? En klart annorlunda berättelse. Man lär sig en hel del intressant om vilda djur. De teologiska frågorna vet jag inte riktigt om jag kunde ta till mig, och jag kände mig lite besviken när jag läst klart för jag förstår inte vad författaren egentligen vill säga med boken. Jag ville ha en aha-upplevelse men den uteblev. Kanske borde jag läsa om den. Läsvärd var den hur som helst, för något liknande hittar man inte ofta i dagens bokflod.

Helena Henschen har i I skuggan av ett brott skrivit om den tragedi som utspelade sig i hennes egen släkt, och som man inte talat om inom familjen: de s.k. von sydowska morden. Det utspelar sig i Uppsala och Stockholm i början av nittonhundratalet, och det är en sorglig historia som hon har gjort en väldigt bra bok av.